Hästar och Göteborgare

Golfboll nära hål

Golfsäsongen har börjat bra för mig, i alla fall om man jämför med hur det såg ut förra året vid den här tiden. Till råga på allt så har banan på Köpings GK klarat av vintern riktigt bra. Greenerna är lika svåra som vanligt och fairwayen är grön.

Nytt för i år är den nya sanden som numera ligger i de allra flesta bunkrarna. Det är en fröjd att landa i bunkern nuförtiden, att se sandwedgen skära ner i den mjuka sanden och skicka bollen rätt upp på green är verkligen en fröjd.

Bäst hittills

Golfrundan som jag skriver om i det här inlägget gick av stapeln en halvljummen torsdag klockan 10.08. Att kunna spela golf mitt i veckan hör inte till vanligheterna för mig men just den här torsdagen råkade det vara Kristi Himmelsfärd vilket gjorde en helt vanlig torsdag till en röd dag och jag kunde snöra på mig golfskorna och åka ut till banan tillsammans med min vapendragare.

Vi var inte ensamma om att ha den här idéen och spelet under de första 9 hålen gick ganska långsamt. När min vilda golfkompis fick på årets träff med sin fairwayklubba och i princip slog bollen förbi sällskapet framför oss insåg vi att det här skulle bli en ganska långsam runda.

Ju fler desto roligare

Efter en snabb fika och ännu mera köande för att slå ut för att avsluta med de sista 9 hålen träffade vi på ett glatt par från Göteborg som föreslog att vi skulle spela tillsammans. Det här gjorde spelet både snabbare och framförallt roligare, en av höjdpunkterna med golfen är att man skaffar kompisar till höger och vänster. En handskakning och ett snabbt lycka till innan man slår ut och vips så har man en ny golfkompis.

Apropå golfkompisar, en av gubbarna jag frekvent spelar med ute på Tortuna GK sa en klok sak.

"Alla är trevliga när man spelar golf, det spelar ingen roll hur stor skit man än är i verkligheten, de allra flesta kan bete sig som folk i 4 timmar"

Det kanske ligger något i det här, än så länge har jag inte lyckats träffa på någon som varit på dåligt humör.

104 slag

Rundan gick förnämligt bra, drivern fick vara med på två hål och det var en av anledningarna till att jag tvingades rita dit två streck i scorekortet. Nästa gång lämnar jag drivern hemma, alternativt spenderar en heldag på rangen för att få kläm på den där jäkla klubban.

De hål där jag tryggt och säkert slog ut med min 26-gradare var jag i spel på alla hål. Att man aldrig lär sig...

Antalet slag uppgick till 104 så jag tar små myrsteg för att nå mitt mål. Under 100 slag på 18 hål. Det kanske lyckas till helgen?

Hästar och Göteborgare, kanske du tänker nu? Det är inte konstigare än att de goa Göteborgarna vi spelade med under de avslutande hålen var på väg upp till Solvalla och Elitloppet. :)

Fore!

Ludwig Sörmlind's Avatar

Ludwig Sörmlind

Du hittar mig på Mastodon.